18.1 C
Osby
2020-08-06
Krönika

Hur tänker dom?

Novembermörker
– Nä, nu räcker det med elände, sa matte en dag när hon hade trampat på ett märgben. Sjukdomar och elände verkar styra vår värld just nu! Svenskarna hamstrar toapapper och amerikanerna hamstrar vapen! Måtte aldrig dessa två nationer hamna i en sits där dom skall planera planetens överlevnad!!

Jag brydde mig inte så mycket för i just det ögonblicket hade katterna fått mat och jag vaktade dem i fall de skulle tappa en smula ner på golvet.
– Jag längtar efter att träffa våra vänner och umgås som folk.
– Du får nöja dig med att umgås med mig nu ett tag, sa husse.
Då suckade matte en djup suck.

Själv är jag väldigt nöjd! Matte har haft pollenallergi och varit hemma från jobbet några dagar. Vi går på promenader utan att stressa, vi sover lite längre på morgonen och vi vilar både på förmiddagen och eftermiddagen ! Matte tycker dock att jag tar mycket plats. Jag?! Som är liten som ett gosedjur! Men det hjälper tydligen inte, matte säger att hon är förundrad över hur en liten kanintax kan ta upp en hel dubbelsäng!

Vi har nämligen lite ovanliga sovvanor hos oss, husse somnar oftast på soffan så jag och matte ligger i dubbelsängen. Jag vill ju ligga nära matte för hon är ju så varm och go, så jag brukar krypa in under täcket och ligga tätt intill henne.

Katterna turas om att ligga i sängen ibland men då brukar jag köra bort dem efter en stund. Härom morgonen hade vi dock en riktigt rolig stund ihop, jag och Sonja. Hon hade nämligen tagit med sig en mus in i sovrummet när matte släppte in henne vid 5- tiden. Matte såg ju inte den i mörkret utan lade sig i sängen igen. Men jag och Sonja hann jaga den en stund under sängen innan matte for upp och började dansa rundor i bara trosorna. Hon är för härlig min matte! Hon stiger gärna upp kl 05.10 på morgonen för att leka med mig. 

Men ibland är hon lite irriterad på mig, speciellt när jag skäller på allt och alla. Jag tycker att jag är duktig som vaktar, men matte säger att jag är ”bjäbbig”.

Nåja, jag bryr mig inte så mycket om vad människor säger utan mer hur deras bemötande är. Å jag vet att matte älskar mig precis lika mycket som jag älskar henne med alla fel och brister.

Tänk om människorna också hade tänkt så! Då hade alla haft toalettpapper och ingen hade behövt ”självtorka ”.

Betty (och Susanne)

Relaterade inlägg

När frun är borta

Ingela Lindström

Ödets vägar

Trender inom social media

admin

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer