Män som råkat i olycka

0

Jag fick ett läsarbrev från en äldre dam efter min krönika om ”att råka i olycka” (nr 14–2017 i Allt om Osby/Göinge/Älmhult). I krönikan beskrev jag bland annat att man kunde hamna på skampallen i kyrkan för att man råkat bli gravid utanför äktenskapet. Damens fråga var om även män kunde hamna på skampallen?

Visst kunde även män få skämmas i kyrkan men när det gällde straff för sedeslöshet där kvinnan blivit gravid är det säkert fler kvinnor än män som straffats. Detta helt enkelt eftersom det var betydligt mer uppenbart att kvinnan begått synden. Men det var inte enbart för sedeslöshet som skamstraffen utdömdes. Enligt 1686 års kyrkolag påpekas att det faktiskt var det världsliga rättsväsendets domstolar som utdömde kyrkoplikt. Kyrkans uppgift var endast genomförandet. Detta var ju praktiskt för ett skamstraff då det rådde kyrkoplikt och alla kom till kyrkan.

I husförhörslängderna finns flera noteringar, både om brott och kyrkopliktsstraff. Jag roade mig med att läsa i husförhörslängden för Glimåkra socken 1832–1837 och fann bland annat följande noteringar.

”Kallad till enskilt förhör, kom full, gick igen”. Noteringen gäller drängen Nils Svensson som var i 30-årsåldern och tjänade hos en Åbo i Vesslarp. Här framgår inte vad Nils gjort, men vi kan säkert anta att prästen inte var helt nöjd med Nils Svenssons botgöring.

En torpare i Brötakulla, Ola Pehrson, har fått flera noteringar: ”Vanfrejdad”, ”dömd för första resans stöld”, ”Undergått uppenbar kyrkplikt för stöld 1833”. Av sista noteringen kan vi utläsa att Ola Pehrsson fått stå i kyrkans skampall och skämmas för stöld. I den aktuella husförhörsboken är det en av få noteringar där det rent ut står noterat att någon gjort kyrkplikt.

Ola Truedsson, en 20-årig dräng i Görbjörnarp, har noteringen ”angiven fader till oäkta barn”. En jämnårig dräng i Gamlarp, Jöns Persson, har noteringen ”angiven för lägersmål”. En dräng i Hittarp, John Svensson har noteringen ”beskylles för lägersmål, Erkänt”.

Vid den lille gossen Ola i Tranevik noteras att ”Drängen Mattis Nilsson i Jularp, barnets fader”. Varken modern eller faderns namn har notering.

Det finns i Glimåkras husförhörslängder, som vi ser ovan, flera exempel på noteringar där män angivits som fäder och i vissa fall erkänt sitt faderskap. I enstaka fall finns noteringen vid barnets namn. Ur dessa noteringarna kan vi inte styrka att man fått stå vid skampallen men enligt lagboken bör man ha gjort det. Kanske var Glimåkras präst inte lika noga med att notera straffet eller så ansågs det självklart som följd av noteringen.

Text: Anette Blidberg

Bild: Anders Blidberg

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]]]>

About author

Your email address will not be published. Required fields are marked *