Mitt liv som tiggare

Mitt liv som tiggare

0

Hennes pappa Gabriel sitter utanför ICA Supermarket. Oavsett väder så är uppdraget att få ihop pengar till sin familj. Camilla har en son på fyra år som hon längtar efter varje minut. Det är ett tufft och förödmjukande arbete att tigga. Inkomsterna ligger mellan 20-80 kr i snitt per dag. Att skicka pengar till familjen kostar 200 kr. Så det blir flera dagars arbete bara för att få ihop till transferavgiften.   Våga ta ställning Fördomar är ofta orsaken till att vi passerar en utsträck hand. Visst har ni väl hört det här förut? ”Tiggarna styrs av en maffia som tar alla pengar”. ”Problemet ska lösas i Rumänien – inte här.” ”Idag har man ju ändå bara betalkort med sig.” Så vad är sanningen? Alla som tigger i Osby tillhör Camilla och hennes familj. Någon maffia som roffar åt sig existerar inte. När det gäller problemet behöver vi inte fundera så mycket över det. Det räcker kanske med glädjen av att få göra en människa glad?   Kom till Malmö I Rumänien finns det ingen hjälp för romer. Camilla kommer från utkanten av Targu Jiu, en medelstor stad i centrala Rumänien. Befolkningen är en mix av rumäner och romer. Rumänerna har jobb och ett socialt skyddsnät. Romerna har ingenting. Camilla får 119 kr i bidrag till sin son varje månad. Det är allt. Många romer från Targu Jiu har därför tiggeriet som sin enda överlevnadsmöjlighet. Via en kusin kom Camilla med familj till Malmö för två år sen efter att ha blivit lovade jobb. Men av det blev det inget. – Det var så många i Malmö att vi började leta efter någon annan plats. På så sätt hamnade vi till slut i Osby, berättar Camilla.   Vintern en mardröm Någonstans att bo hittade de dock inte i Osby. – Vi var fem i familjen som köpte en gammal husvagn som vi kunde ställa på en tomt i Pjätteryd. Vi har även en gammal bil som vi tar oss till och från Osby med varje dag. I Pjätteryd har familjen bott nu i snart två år. Utan el och värme. Vatten kan de hämta i dunk från tomtägaren. En provisorisk toalett är uppbyggd i skogen. – Vintrarna är hemska, avslöjar Camilla. Bara tanken på en ny vinter utan värme är som en mardröm vi vet kommer. Sverige är ändå så oerhört vackert. Min dröm är att på något sätt få stanna här och jobba. Att bo i ett eget hus med min familj. Det vore underbart, säger Camilla.   Fel fickor Idag är korruptionen ett stort problem i Rumänien. Många länder hjälper landet på olika sätt med att komma till rätta med sina problem. Men pengarna når aldrig fram till romerna. – Den sociala uppbyggnad som lovats oss, hamnar tyvärr i helt fel fickor, menar Camilla. Att vänta in rättvisa är inget alternativ när kropp och hjärna är inställd på överlevnad. Att tigga är fruktansvärt förödmjukande. Men vi har inget annat val, avslutar Camilla.   Lärt känna varandra Annika Persson jobbar som diakoniassistent på Osbys Pastorat. – Genom jobbet kommer jag ständigt i kontakt med människor som på ett eller annat sätt behöver hjälp eller stöd. Det hör till viss del ihop med vår verksamhet. Diakoni – kyrkans utsträckta hand. I samarbete med missionskyrkan har vi Integrationscafé om onsdagar, där Camilla med far eller make varit med i samtal, värme och gemenskap. – Ja, att lära känna andra människor och ta del av deras liv, är väldigt berikande. Camilla jobbar lite för oss i Svenska kyrkan i sommar i anslutning till våra våffelcaféer. På så sätt har vi lärt känna varandra lite extra, förklarar Annika.   Mänsklig förlust Ett riktigt jobb, oavsett om det bara är ett par timmar, är vad Camilla helst vill ha. En EU-medborgare har rätt att bo och arbeta i andra EU-länder. De flesta tiggare vill förmodligen inget hellre än att arbeta. De är beredda att arbeta för mycket låga löner. Samtidigt finns det arbetsuppgifter som i dag inte utförs. Det är därför både en mänsklig och en samhällsekonomisk förlust att de fattiga EU-migranterna tvingas tigga istället för att arbeta. Självförsörjning genom arbete skulle med all sannolikhet ge migranterna en känsla av mer värdighet och bidra till att bryta deras utanförskap.   Vill du hjälpa? En timmes arbete per dag ger mer än åtta timmars tiggande. Så vill du hjälpa Camilla så har du stora möjligheter att förändra livet för en hel familj. Många av oss ser inte slanten på väg in i varuhuset som ett alternativ. Men kanske några timmars arbete är det? Är du intresserad av att hjälpa Camilla så kan du kontakta Annika Persson på Osby Pastorat via telefon 0479- 524504 eller via e-post annika.1.persson@svenskakyrkan.se Du kan också kontakta oss på tidningen så hjälper vi dig vidare med kontakt.  ]]>

About author

Your email address will not be published. Required fields are marked *