Oäkta barn

Oäkta barn

0

Förr skilde man noga på äkta och oäkta barn men många barn som fötts utom äktenskap växte ändå upp i relativt bra omständigheter. Ibland gifte sig föräldrarna och övriga syskon föddes inom äktenskapet. I andra fall togs det födda barnet åtminstone om hand och fick viss ekonomisk hjälp.

Rent arvsrättsligt var det viktigt om barnet var äkta eller oäkta och i 1734 års lag definierades ett barn som oäkta om det föddes utanför äktenskap och utan trolovning eller löfte om äktenskap.

Den lilla flickan Bolla föddes i juli 1814 av mamma Sissa Andersdotter från Tockarps ryttartorp med Åke Andersson från Simontorp som namngiven fader. Mamman Sissa var 33 år enligt födelseboken och pappan Åke Andersson var då knappt 20 år. Sissa var piga hos Åkes föräldrar men var inte det gifte som de önskat sonen. Tre år senare gifte sig Åke istället med Lisbeth Olasdotter från Lönsboda.

Åke och Lisbeth bodde på en av gårdarna i Simontorp och fick tillsammans elva barn. När yngsta dottern bara var fem år dog Lisbeth. Strax innan hade äldste sonen tagit över gården, men då han dog bara en vecka innan modern, gick gården till annan ägare. Kvar som inhyses bodde Åke med de yngsta fyra barnen. De övriga fick ge sig ut och arbeta som pigor och drängar i granngårdarna.

Åkes utomäktenskapliga dotter Bolla flyttade 1854 in på ett torp i Simontorp med sin familj. Nu var faderns hustru Lisbeth död sedan några år och det svårhanterliga släktskapet verkade inte besvära någon. Bollas halvsyster Sissa bodde i granntorpet och en annan halvsyster Emilia blev fadder åt Bollas son Sven som föddes 1858.

Bollas yngste son Carl som föddes 1861 fick mammas kusin Ola på huvudgården i Simontorp till fadder. Bolla själv var i sin tur fadder åt halvsysterns Sissas dotter Karna som föddes 1860. Den oäkta systern var alltså helt integrerad och en accepterad del av släkten.

Även Åkes pappa Anders Jönsson hade ett utomäktenskapligt barn. Sonen Lars föddes i Blankhult 1781 av Bengta Kiellsdotter. Hon var redan gift och hade en dotter inom äktenskapet. Sonen är svår att följa men är troligen identisk med Lars Andersson som senare blir torpare på ett torp i Simontorp. Alla hans barn har släktnamn som också finns bland hans farbröder, fastrar och kusiner. Dessutom är de faddrar åt varandras barn. Man tog helt enkelt hand om varandra, oavsett om man var juridiskt släkt eller inte.

Utomäktenskapliga barn föddes även i de större gårdarna i socknarna. Stora Björkeröd var en större gård som numera är nedbrunnen och som ägdes av familjen Skytte. Där föddes en liten gosse vid namn Olof en majdag 1876. Han var son till pigan Elsa Persdotter och gårdens son Axel Johan Skytte. I födelseboken kan man utläsa ” A J. Skytte i St Björkeröd har i skrift af 6/2 77 bevittnad af Nils Larsson och Nils Olsson derstädes utfäst sig betala i 13 år från 2/5 78 uppfostringsbidrag med 40 fyrti Kronor årligen”.

Sonen Olof fick en bättre start än de flesta i livet trots omständigheterna runt hans födsel.

I 1734 års lag fick barn full arvsrätt efter båda föräldrarna om de gifte sig efter födseln. 1866 kom så en lag som gav barn arvsrätt efter sin mor oavsett om de var oäkta eller ej. Nästa steg kom i en förordning från 1917 då modern fick rätt att få ekonomiskt bistånd från fadern för barnets försörjning oavsett om föräldrarna var gifta eller inte. Full arvsrätt från fadern oavsett födsel inom/utom äktenskap fick barn först 1970.

Text: Anette Blidberg

Bild: Simontorps gårdsarkiv

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]]]>

About author

Your email address will not be published. Required fields are marked *