Om "att råka i olycka"

0

Av de 323 barn som föddes i Simontorp mellan åren 1693 och 1894  föddes det 25 stycken där föräldrarna inte var trolovade eller gifta. En snabb beräkning ger alltså att ca 8 % av de födda barnen föddes utanför äktenskapet. Men skillnaderna är stora beroende på både tidsperiod och bostadsort. I Stockholm på 1880-talet var så många som hälften av alla barn födda utom äktenskapet.

Att ha sex före äktenskap, så kallat lönskaläge, var olagligt fram till år 1810. Därefter var det bara olagligt om det skedde flera gånger. Det juridiska straffet har varit böter. I 1864 års strafflag avskrevs lönskaläge som brottsligt för både män och kvinnor.

Det fanns också kyrkliga straff och 1686–1741 fick man sitta på skampallen i kyrkan under gudstjänsten. Detta kallades för uppenbar kyrkoplikt. Efter 1741 fick man enskild kyrkoplikt tillsammans med prästen, men ofta strax före gudstjänsten så att brottet tydligt skulle framgå för församlingen. Enskild kyrkoplikt avskaffades 1855 men i decennier efter förekom enskild skrift, det som inom katolska kyrkan kallas för bikt.

Det har varit skillnad på hur trolovningsbarn tagits emot inom kyrkan. Detta blev tydligt i Skåne i slutet av 1600-talet då danska sedvänjor möttes av svensk renlärighet då landskapet skulle försvenskas. Enligt dansk sedvänja var trolovningsbarn ”godkända” av kyrkan. Svenska seder var strängare och biskop Steuchius (biskop i Lund 1695–1714) införde därför regler om att vit bruddräkt och brudkrona bara fick bäras av ”rena” brudar för att premiera de par som väntade med samlivet till efter det att äktenskapslöftena var avgivna.

Abort har inte alltid varit ett lagligt alternativ om kvinnan ”råkat i olycka”. 1864 avskaffades dödsstraffet för abort men det var fortfarande straffbart. Det var först 1938 som man kunde ansöka om att få göra laglig abort. Det krävdes då synnerliga skäl som våldtäkt eller allvarlig sjukdom för att få en laglig abort. Först 1975 kom dagens lagstiftning där kvinnan själv har rätt att välja fram till 18:e graviditetsveckan.

I Glimåkra sockens arkiv över födelse- och dopböcker mellan åren 1693 och 1894 finns 21 utomäktenskapligt födda barn födda där modern bodde i Simontorp. Av dessa har fader skrivits in i sex fall. Övriga är inskrivna utan fader. Om man gör sökning på antal barn födda utom äktenskap där fadern bodde i Simontorp finns det fyra barn noterade. I något fall har fadern erkänt barnet som sitt, men det finns också födslar där fadern nekat men skrivits in ändå. Som pojken Niclas som föddes en augustidag år 1810 av pigan Elna Pehrsdotter i Simontorp. Prästen skrev en notering: ”[Niclas] döptes uti Örkeneds kyrka. För barnefader är väl Åboen Niclas Larsson, enkling i Simontorp angifven, och Lagligen tilltald, men har nekat till brottet, och i saken har ännu intet utslag fallit.”

Två månader före pojken Niclas födelse gifte sig Niclas Larsson och Elna fick fortsätta som piga hos Niclas och hans nya hustru Hanna på gården i Simontorp och här skrevs även den nyfödde sonen in som Elnas ”oäkta son Niclas”. I nästkommande husförhörslängd har Elna och hennes son flyttat från Simontorp men det finns ingen notering om vart. Man kan ana att stämningen i gården inte var den bästa under några månader innan Elna och hennes son flyttat vidare.

Det var inte bara i juridiskt hänseende som det blev skillnad i livet beroende på om barn var födda inom eller utom äktenskapet. Spädbarnsdödligheten var så sent som 1924 flera procentenheter högre för barn födda utom äktenskap än bland dem som hade gifta föräldrar. Drygt 8 % av de utomäktenskapliga barnen dog innan de fyllt ett år jämfört med 5,6 % för inomäktenskapliga barn. Skillnaden i överlevnad förklaras av att de ogifta mammorna oftast behövde arbeta och att barnen därför fick sämre omvårdnad eller lämnades till fosterföräldrar.

Text: Anette Blidberg

Illustration: Olof Lindqvist

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]]]>

About author

Your email address will not be published. Required fields are marked *