3.1 C
Osby
2020-03-29
Lokalt

Osbypolisen Lena på FN-uppdrag i Sydsudan

Lena FN
Osbybon och polisen Lena Petersson har förverkligat en gammal dröm om att söka FN-tjänst. Nu tillbringar hon ett års tid i Sydsudan där hon arbetar för att bygga upp och bevara fred.

Västergötland. Efter gymnasiet arbetade hon ett par år i USA och Tyskland men började snart därefter sin utbildning till polis på Polishögskolan i Stockholm. Hon inledde sin tjänstgöring som polis i Kinna men efter några år flyttade Lena till Osby och kärleken Kim. De är gifta och har barnen Daniel 23 och Jennifer 21.

Efter flytten till Osby arbetade Lena som polis i Hässleholm och Osby.
– Så länge Osby hade en polisstation jobbade jag där men sedan några år är jag stationerad i Hässelholm och jobbar som utredare på grova brott och brott i nära relation, berättar Lena.

I augusti detta år har 53-åriga Lena 30 år i tjänst och nu har hon förverkligat en gammal dröm. Redan som nyexad polis var hon intresserad av att söka FN-tjänst någonstans men det krävs dels arbetslivserfarenhet och sen ville Lena ägna sig åt familjelivet.
– Nu är barnen dock vuxna och de har sina egna liv och då kom denna tanken på FN-tjänst tillbaka, berättar hon.

Älskar resor och utmaningar

Att resa och uppleva nya platser är något som Lena älskar. Hon gillar också utmaningar även om hon påstår att det lugnat sig lite sedan hon och Kim fick barnen.
– Jag sökte till utlandsstyrkan 2018 och man sökte då inte till något speciellt land. Våren 2019 fick jag ett samtal där jag fick frågan om jag kunde tänka mig att åka på mission till Sydsudan. Jag pratade igenom det med familjen och tackade ja.

Därpå följde en del utbildning. Våren 2019 var Lena på Livgardets anläggning i Kungsängen, Stockholm på en tvåveckors utbildning. Där var poliser från olika delar av Sverige och även några från andra länder som alla hade sökt utlandstjänst till olika länder. Utbildningen hölls på engelska.
– Det var två givande veckor med mycket grupparbeten och diskussioner, många hade varit på utlandsmission tidigare.

Under midsommarveckan förra året var det så dags att åka till Tyskland på en veckas HEAT-utbildning ( Hostile Enviroment Awareness Training ).
– Det var en spännande utbildning med mycket fysiska inslag. Det hela avslutades med ett dygn utomhus där vi bland annat fick uppleva att bli kidnappade och hotade. Innan sommaren 2019 var jag slutligen på en veckas missionsinformation i Stockholm och där träffades alla som skulle till Syd-Sudan under året 2019 eller 2020.

Den 15 september påbörjade Lena sin resa från Osby och dagen efter landade hon i Juba i Sydsudan tillsammans med kollegan Jenny från Göteborg.
– Tillsammans med ett 20-tal andra poliser från världens alla hörn påbörjade vi en två veckors introduktions utbildning och efter det blev vi utplacerade i landet. Jag hamnade i Juba som är huvudstaden.

Vad är ditt uppdrag där?
– Polisens uppdrag i Syd-Sudan är att skydda de civila och bygga fred. Vi jobbar obeväpnade tillsammans med beväpnade styrkor från bland annat Nepal, Kina och Rwanda. Vi ska övervaka och utreda att man följer mänskliga rättigheter. Vi ska också jobba för att se till att humanitär assistans kommer fram på ett säkert sätt och vi ska försöka få landet att följa det fredsavtal som finns.

Fredsbevarande arbete

Efter två veckors introduktion fyttade Lena till UN House som är ett inhägnat område där polis, militär och civila bor som arbetar i Juba.
– Vi är över 400 personer som bor här. Från UN House har vi tillgång till att komma in i de två flyktinglägren som finns här, POC 1 ( ca 3000 personer ) och POC 3 ( ca 26 000 personer). POC står för protection of civilians. Mellan klockan 19.00 till 06.00 är vi förbjudna att gå utanför området.

Vi har möjlighet att åka in till Juba men det sker på egen risk och vi får aldrig åka ensamma och åker vi ut skall bilen vara låst under färd. När jag först kom till Juba började jag jobba i ett turlag liknande dem som vi har hemma. Vi jobbade i en grupp med cirka 15 till 20 personer och vi jobbade treskift, berättar Lena.

Arbetsuppgifterna bestod i att stå i gaten som är ingången till lägren. Där skulle Lena och hennes kollegor kontrollera att de som bor i lägret inte tar med sig förbjudna saker in. Förbjudna saker är bland annat vapen, knivar, alkohol, droger, visst byggmaterial.
– Vi skulle också se till att det inte blir bråk och mycket handlar om att prata med människor. Ett annat pass var att åka på patrull med bil och ha fotpatrull inne i lägren. Lägren är som små egna byar med allt vad det innebär och det finns små butiker och annat.

Utanför lägret har FN ett ansvar över en vapenfri zon på 200 meter från lägrets staket. Det området patrulleras av militär från Kina och Rwanda.
– Vi samåkte då i deras pansarbilar och scannade av området utanför för att se till att det inte varbråk, brann, fanns gömda olagliga odlingar eller vapen och vi kontrollerade staketen runt området för att se att det inte skurits upp några hål. Ibland åkte vi på stadspatrull och då var vi i Juba stad med Rwandas beväpnade poliser. Vi besökte då olika frivilligorganisationer och kontrollerade olika byggnader i stan.

Ny tjänst

Efter två och en halv månad i Juba sökte Lena en ny tjänst och nu arbetar hon som närpolis och är mer inne i lägret och inte bara vid gaten/ingången.

Vi besöker bland annat sjukhuset, kommungruppen, olika frivilligorganisationer, lokala domstolen, skolor, kyrkor, kvinnogrupper och mycket mer. Detta är inne i flyktinglägren, som är som små egna samhällen. Vi tjänstgör varje dag och nu jobbar jag mellan 8 till 16. Det finns lite grann att göra på fritiden också.

Inne på området där jag bor finns ett gym och en badmintonhall och en liten restaurang. Ibland på fritiden efter jobbet så går eller joggar jag en runda på cirka 5 km runt området, någon gång besöker jag gymet och på fredagarna har vi pizzakväll på restaurangen. Sedan jag kom hit i september har jag nog också läst 50 böcker. Någon gång då och då åker vi iväg en runda in till Juba stad och besöker någon lokal marknad. Av alla besökare på marknaden så är jag och kollegan oftas de enda europeerna, konstaterar hon.

Sydsudan är ett av världens fattigaste länder. I lägren är det många som går utan kläder eller i väldigt trasiga kläder. Finns det någon Osbybo som vill skänka barnläder i form av t-shirts, shorts, kepsar eller opumpade fotbollar så tar jag gärna emot och tar med nästa gång jag åker hem på ledighet, avslutar Lena.

Foton: privata

Relaterade inlägg

Friends lanserar ny visuell identitet

Ingela Lindström

Nilla brinner för jämställd fotboll

Ingela Lindström

Troed om framtiden

Ingela Lindström

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer