5.7 C
Osby
2020-01-29
Krönika

Teknik – hjälp till inspiration eller?

Denna veckan var jag på ett lunchpass ute i skogen. Det är ett pass där vi springer, hoppar, kryper och jobbar med styrka på utegymmet. I slutet av passet springer vi tillbaka och ibland bjuder ledaren på lite extra träning genom att vi välter traktordäck (en väldigt allsidig, kul och givande övning). Det var en solig underbar dag och jag fick en ingivelse att jag ville stanna i skogen, så jag satte mig och mediterade en stund i solen i stället för att följa med tillbaka.

Det tillsammans med träningen innan gav mig massor av energi för att fortsätta min dag. Efteråt funderade jag på varför jag valde att stanna i skogen, jag har alltid varit bra på att sporra mig själv i träning, för mig är att välja det lugna något ganska nytt. Det allra bästa är ju att ha en balans mellan träning och återhämtning, mellan rörlighet och stabilitet och mellan kondition och styrka, men hur hittar man den balansen?

Jag tror att jag börjar bli bättre på att lyssna, verkligen lyssna på vad kroppen behöver.

Träningsutvecklingen just nu innebär (som alla annan utveckling) att vi går mer och mer åt digitalisering. Vi vill ha lösningar där tekniken talar om för oss hur vi ska röra oss, hur mycket vi har rört oss och när vi ska göra vad. Det finns obegränsade möjligheter inom det digitala. Att integrera tekniken i träningen är så klart väldigt positivt för jag är säker på att fler människor sätts i rörelse som främst är intresserade av tekniska prylar, inte av träningen. Det kan vara ett sätt att via tekniken nå ut till en helt ny målgrupp.  Det är ju exempelvis bättre att gå med näsan ner i telefonen och leta Pokémons i förhållande till att sitta stilla i soffan och spela på datorn. Det motiverar och sporrar att ha koll på exakt vilken tid du springer en runda på och hur hög pulsen var. Med hjälp av tekniken kan vi lättare följa våra framsteg och se vilken utveckling vi gör. Vi får fler mätbara parametrar i vår träning och vi har också möjlighet att få påminnelser med jämna mellanrum om att det är dags att röra på sig. Inom Friskis&Svettis diskuterar vi hur vi ska nå människor på nya platser. Då pratar vi både om fysiska platser och virtuella platser. Hur kan vi få fler människor i rörelse utan att de behöver komma till oss? Vi vill använda tekniken utan att för den skull tappa känslan och mötet. Hur får man något så fysiskt som rörelse att integreras med teknik utan att man tappar känslan för att kunna följa sin intuition och sina instinkter?

För ett par år sedan hade jag ett armband som talade om hur mycket jag rörde mig varje dag. Kul, tyckte jag, tills jag märkte hur mycket de där siffrorna styrde mitt liv. Jag gjorde val som enbart hade att göra med hur många siffror det skulle stå i slutet av dagen. Att sitta i skogen och meditera gav självklart ingen utdelning! Nu har jag en klocka som bland annat talar om hur mycket jag rör mig, min utmaning nu är dock att inte låta den styra mina val utan att i stället lyssna på vad min egen kropp säger. 

Frågan är om och när vi lyssnar inåt? Gällande träning och kroppen är det superviktigt att uppmärksamma kroppens signaler. Vi kan inte begära samma sak av oss själva varje dag. Ibland har vi orken och kraften och ibland behöver vi bara vila. Jag tror inte att tekniken någonsin kommer kunna ta över det som kroppen och hjärnan redan känner och ger signaler om. När allt snurrar på i rasande fart runtomkring oss så blir det också lätt att vi agerar som robotar, bara gör det som förväntas av oss, kanske för att vi för tillfället är med i en utmaning där man ska köra ett högintensivt pass varje dag eller att vi har bestämt oss för att veckoschemat ska se ut på ett visst sätt.

Vad försöker jag säga? Jag tycker det är viktigt att påminna mig själv och andra om att vi behöver träna och röra oss men att vi måste vara vaksamma på hur. Somliga av oss behöver motiveras på olika sätt och kan då ta tekniken till hjälp och andra behöver lyfta blicken, sätta sig i skogen och bara vara.

Zara Tall

IMG_2562

]]>

Relaterade inlägg

Regnar det?

Ingela Lindström

Alla dessa älsklingar

Ingela Lindström

Den underbara knölen

Ingela Lindström

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer