17.6 C
Osby
2020-07-09
Krönika

Vem lyder vem?

Hundtankar
För några veckor sedan sa matte att vi skulle gå på hundkurs! Det lät så kul, träffa andra hundar och busa. Vi skulle åka bil till Vinslöv till Roger som tränar hundar. Väl framme var vi sex ekipage som skulle lära oss knepen till vardagslydnad. 

Roger jobbar på ett, enligt matte, underbart sätt att fostra hundar. Det bygger på mycket och god belöning.
– Precis som jag själv skulle vilja ha det när jag lär mig något nytt, sa matte till husse.

Hon köpte klicker, godis, leverpastej, visselpipa och tränade en liten stund varje dag här hemma. Jodå, visst blev jag duktig men jag är ju inte så matfixerad som dom andra hundarna, inte som min vän Åke . Han skulle nog stå på två tassar och sjunga svenska nationalsången om Ronnie velat. Nä, jag tar 3-4 bitar, sedan vill jag helst kolla vad dom andra gör.
– Jag kan ju inte säga så mycket, sa matte, jag är ju likadan själv! Godis är bra men social kontakt är bättre.

Vi skulle bland annat lära oss att gå på ”plankan”. Roger sa att matte/husse skulle lägga godis med ca 30 cm mellanrum på plankorna så skulle vi hundar gå upp och äta och glömma bort att vi var ”högt” uppe. Några klev upp direkt och åt så det stod härliga till. Men jag var försiktig, inte ens leverpastej hjälpte. Roger suckade och sa:
– Vänta ska vi nog locka över henne, jag har ett hemligt vapen.

Han drog upp ett kaninskinn ur fickan och drog det framför min nos. Jag tittade på skinnet och sedan på honom och undrade i mitt stilla sinne om han trodde jag var helt dum.
– Det funkar bara med pipleksaker sa matte, och det får vi ju inte ha här.

Roger tog sakta upp en hundleksak som såg ut som en överkörd iller med en liten tystlåten pipleksak i. Då fick jag spel och sprang snabbt upp på plankan och promenerade snabbt över hela alltet, fram och tillbaka!

Roger skrattade och berättade en historia för matte.
– En labrador, en schäfer och en tax kom till pärleporten. Gud tittade på schäfern och sa:
– Du har tjänat mig väl. Du ska sitta på min vänstra sida!

Sedan tittade han på labradoren och sa:
– Du har tjänat mig väl, du ska sitta på min högra sida!

Sedan tittade han på taxen och då sa taxen:
– Flytta på dig, du har tagit min plats!!

Betty och Susanne

Relaterade inlägg

Om “att råka i olycka”

Ingela Lindström

Marx eller Jesus, vem ger oss hopp?

Vad behöver våra hjärnor för att må bra?

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer